Små, tunga moln ser jag på min himmel.....

Upp tidigt, trots att jag är trött! Ut med hunden. Regn. Duka vackert, förbereda för kvällens vinprovning, sluthandla det som fattas, läkarbesök, skjutsa och hämta, stryka duk, hyra film, fixa med maten, lufta vinflaskor, putsa silver, dammsuga, hänga tvätt. Ja listan tycks oändlig. Och medan jag gör allt detta så värker min nacke ständigt.

Nyttigt att gå ut med Lisa, roligt att duka vackert, bra att jag äntligen fick gå till doktorn, trevligt med gäster, javisst om man liksom känner för allt detta på en och samma dag!

Vad jag skulle velat göra i stället? Jo, bara sitta och vara, helst alldeles ensam och sticka på en vante. Optimisten i mig säger att det kommer en sådan dag också!

Små lovikkor

Här är nu så kallt på morgnarna att jag skulle behöva vantar när jag går ut med Lisa. Sedan efter lunchtid kan jag sitta ute i kortärmat och sticka! Dessa små vantar är givetvis till barnbarnen. Pagoden den blir en följetong. Så är det när man inte läser beskvrivningen och ser sig för. Jag har bara stickat på på andra framstycket och upptäckte plötsligt att jag får fel färg på ena änden. Jag har glömt att avmaska på ärmen. Ja, så får jag sticka tillbaka sådär ett 30-tal varv!

Men skall man deppa så kan det lika gärna vara med bravur. Gårdagskvällen var en sorgens och tragedins kväll. Jag tänker på valresultat förstås. Undrar hur lång tid det tar innan moraset sätter igång?

Tur att vi har hockeyn att se fram emot. På torsdag gäller det för första matchen i Swedbank Arena. Om jag är på plats? Självklart. Men först skall vi ha stickcafé i morgon kväll.

Nu skall jag följa Kajsa till sjukgymnasten. Själv borde jag också gå dit. Nacken är helt upp och ned och jag är yr som ett fyllo. Mycket obehagligt. Sluta sticka? Aldrig. Ibland är hämnden ljuv. Om kroppen djävlas med mig får jag lust att djävlas tillbaka...

LÄCKERT ELLER HUR?

Timmen blev sen. Ben och nacke värkte. Men det var mödan värt. När vi även avverkat lördagen , dock ej i solsken men väl uppehållsväder, hade Leif och jag 8,5 LITER HACKADE och FÖRVÄLLDA kantareller. Då känner man sig rik och själen har också fått sitt. Vacker natur, härliga höstfärger, forsande vatten och en föraning av vad som komma skall ( lite snö på fjälltopparna)
Ett par sockar hann jag med att sticka samt en hel del varv på Pagoden.

HAR NI SETT HERR KANTARELL

Torsdag eftermiddag styrde vi kosan mot Hemavan i hopp om att hitta kantareller. Vi kom fram sent. Åt surströmming tillsammans med goda vänner och kröp sedan till kojs. Fredag morgon var vi på väg redan vid 9-tiden. Strålande solsken och ca + 10. Vi kom att vara ute i ca 6 timmar och kvällen skulle inte innebära några sysselsättningsproblem...

FÖRSTA FÖRSÖKET

Äntligen kom jag till skott! Färgade mina första två härvor i går kväll. Förresten, vi var 22 stycken på caféet. Då jag gillar skarpa färger var jag lite orolig att garnet skulle bli för " blaskigt" men som Ni ser så var jag inte sparsam med färgpulvret. Jag är jättenöjd!

Livet består inte bara av...

Nu stickar jag till Hemavan för att PLOCKA gula kantareller! Reinfelt var bäst men jag är OERHÖRT rädd för ett regimskifte.........

Sockar á la luxe

Dessa sockar är stickade av Lorna Laces handpainted yarn. Otroligt sköna att bära och har en jättebra passform. Känns inte som om dom töjer sig som jag tycker opalsockarna gör.. Men så kostar dom 200 kr paret också!
Dom behåller jag alldeles själv.